Uppdatering

Alla höns har klarat sig!
Allt eftersom dagen gick tittade till slut dom två sista hönsen ut ur sina gömställen och återförenades med resten av gänget. Med andra ord verkar det som om tuppjäkeln lyckades, genom att helt orädd kasta sig in i en kamp med en hök (eller nått), rädda inte bara alla sina höns utan även hans fega tupprivaler!
Tuppen i fråga sitter nu, något tufsig och blodig, högst upp bland pinnarna och avnjuter sin roll som ledare över hönsgården.

Airstrike!

Världens kaos i hönsgården idag. Jag satt i godan ro och surfade lustifikationer in på internätet när jag plötsligt såg ett par tuppar flyga i panik över hela gården ner mot hönsgården och från ett träd såg jag en hök flyga iväg. Jag begav mig genast ner för att kolla till dom och hittade då endast 3 tuppar!
Resten av besättningen var spårlöst försvunna! Jag gick då runt till baksidan av uthusen och hittade där en ordentlig hög av dun och stjärtfjädrar men inga djur.
Jaha, duvhöken har väll fått sig ett skrovmål tänkte jag, suck! Men att en hök skulle ha sulat i sig 5 hönor och två tuppar och dessutom inte lämna ett enda kadaver efter sig verkar föga troligt! Måste ha varit räv, lo eller en ilsken katt....
Efter ett tak hör jag ett kluckande från ett av uthusen, där stod två tuppar, yes!
Ena tuppen är ordentlig luggsliten och ganska blodig på kam och i nacke. Andra tuppen såg ok ut, då är alla tuppar tillbaka iallfall.

Dagens hjälte! Att komma levande ur en kamp med ett rovdjur gör att man slipper grytan för evigt, bra jobbat!

Men var är hönsen!! Jag tog ut Lumi för att hjälpa till och hon sprang direkt till platsen där alla fjädrar låg (duktig hund!), men inga hönor visade sig.
Jag gick på en kort promenad med Lompisen och när jag kom tillbaka stod en höna och väntade tålmodigt utanför hönsgården, det var Kicki (i det läget var Agnes båda favoriter tillbaka, pust!).
Efter en stund hittade jag två hönor liggandes under en lastpall, livrädda men ok.
Nu saknas alltså två hönor, en vit hedemora och en oprington.
Antar att det bara är att räkna sina förluster och köpa in ett par nya djur till hönsgården.
Det var en jävla finsmakare till rovdjur som bara tog våra höns. Synd att den inte tog några av våra tuppar som vi ändå måste bli av med.
Man kanske skulle skaffa sig en gås eller två som kan vakta lite på gården, dom ska ju vara jäkligt argsinta. Eller ett par kalkoner kanske?
Over and out

Ved och vandring

Anna o Chrille var här och hjälpte oss med veden, mycket uppskattat av mig och Emilia. Tack Anna och Chrille, det var kul! Här är resultatet:

 

Nyhuggen ved, prydligt staplad.

Vi har också hunnit med en liten tur till Arjeplog för att fjällvandra. Det var rätt märkligt att återvända till Arjeplog efter 10(!) år, lite som att återvända till en brottsplats ;-). INGENTING hade förändrats i stan, jag tyckte till och med att jag kände igen ett par bilar som stod parkerade utanför lägenheten jag bodde i...lustigt. Ifrån Arjeplog så åkte vi via Laisvall rakt mot norge en bra bit, målet var Jorundalen. En promenad på ungefär 8km enkel väg. Här kommer lite bilder från den resan:

Vi utgick i ottan från en parkering längs en öde väg.

Här följer ingen med utan att bära packning.

Observera den maffiga 70-tals ryggan. Skorna är förövrigt farsans gamla Lundhags från 80-talet. Rätt tung kvalitet på den tiden :-).

Glada vandrare (innan det blev kall natt!)

Emilia och hennes första fjällbjörk precis på trädgränsen.

Har ni sett en finare hund?!

Inte jättenöjd efter en natt med styva -5 grader.

Frukost!

Paus (med burkskinka) på väg tillbaka.

Panorama bild över Jorunjaure.

Vi kan också glatt rapportera att dom första äggen har kommit. Äntligen har hönsen börjat göra rätt för sig här på gården.
Förövrigt pluggar vi på hårt. Emilia är för tillfället på konferens i Strassbourg och jag sitter hemma och sliter med rättsmedicinen. Rättsmedicin är det hittills absolut mest intressanta jag läst, mycket snaskiga bilder och spännande fall. Det här kommer nog bli tror jag :-)

Fridens!
//Olof

On demand...

//Olof

Lite av varje

Eftersom det bloggats så förbaskat dåligt på sistånne får det bli en sammanfattning i bilder. Håll till godo!
//Emilia

Hönsen i trädgården

Kokning av (vild)hallonsylt

Besök!

Gurka

 

Mandelpotatis

Rädisor och spenat

Syrrans ungar var och hälsade på. Då bakades det bullar...

...lektes med höns...

...och badades.

Ett växthus på gång, det skulle bli klart till årets odlingssäsong men blev framskjutet till nästa.

Hönsen i sitt fina hönshus

En lysmask

En kort tur på Upplandsleden...

...

En kort visit i Göteborg där Lumi fick tampas med två goa kanonkulor

Olofs morbror Mats med Sally

Hönsen är här!

Den senaste tiden har vi lagt all ledig tid på att fixa ihop hönshuset. Det har inte krävts några jättestora ingrepp men en vägg, en kyckling avdelning, ett rede och en sittmöbel är byggda. Det krävdes en hel del inköp också. Inköpslistan innehöll bland annat: kycklingfoder, fodertunnor, strö, snäckskal, fodertråg och vattenautomat. Imorse gjorde vi också det absolut viktigaste inköpet: 9st hedemorakycklingar från västerfärnebo och imorgon kompletterar vi med 6st orpingtonkycklingar.
Jag tror att notan för byggmaterial, tillbehör och kycklingar landade ungefär på 2000 spänn.

Gratissäsongen är här

Första skörden av gratisråvaror är gjord. Skogen bjöd på nässlor så vi gjorde vår första nässelsoppa, det blev helt ok. Smakar typ som en sparris-spenat-soppa...

Hittade dessutom ett gäng stenmurklor idag. Har aldrig käkat dom här rackarna. Dom ska ju tydligen vara skitgiftiga och livsmedelsverkat rekommenderar inte förtäring trots avkok. Men samtidigt har man ju hört att detta ska vara skogens absolut bästa delikatess så efter 2x5minuters avkokning med vattenbyte i mellan ligger nu dom nu i kylen och inväntar tillagning ikväll, ska bli spännande!
Giftet heter gyromitrin och går på både mag&tarm och nervsystemet. Det är extremt flyktigt och löses väldigt bra i vatten (därav vattenbytet mellan kokningarna) när jag läste på lite så hittat jag historier om folk som blivit sjuka bara av att ha dom i bilen på väg hem från skogen, så flyktigt ska det tydligen vara (källa mycket tveksam :-)). Det har varit ett par dödsfall i sverige men dom flesta har varit längre söderut i europa. Tydligen är det vid torkning det kan bli riktigt vanskligt. Torkning är tyvärr det bästa sättet att få ut giftet och bevara smaken. Då krävs minst 3 månaders torkning i rumstemperatur för att få ner giftkoncentration tillräcklig mycket och det är det folk slarvar med.
Inte kan man väll låta den lilla murklans kemiska stridsföring eller livsmedelsverkets fjantar stå ivägen för en svensk delikatess!

 

 Kastar också in en bild på Lumi och traktor. Det är så här hon oftast spenderar dagarna så här års.

Hönshusbygget är i full gång och det går fort framåt! Jag gissar att det kommer vara klart för inköp av strö och foder till helgen. Vi spenderade förra helgen på Hönsbytardagen i Ramstalund och tittade ut ett par kandidatraser. Det lutar nu åt två olika raser som vi ska hålla "rena". Vi tänkte oss typ 2 vuxna Orptingtonhöns med kycklingar och ett gäng Hedemorahöns också med kycklingar. Sedan tänkte vi leta efter en präktig hedemora tupp som kan hålla kolla på gänget och sköta parningen med hedemora hönsen. För Orpingtonhönsen tänkte vi låna in tupp från grannarna som har ett gäng.

Orpingtontupp:

Hedemoratupp: